...

Fyfan. Känner mig så jävla taskig, falsk rakt igenom.. Förlåt, förlåt för allt. Verkligen. Ingenting kommer någonsin bli som förut, det vet jag. Men hade du lyssnat på mig från första början hade det inte ens blivit såhära. Men de är väl så, känslorna går väl inte att styra. Men du hade kunnat styra dina ifall du inte fortsatte, ifall du lyssnade på vad jag sa till dig. Men det gjorde du inte, och nu är det som det är. Du gav mig dom största skuldkänslorna jag någonsin har haft och jag vet att jag inte gjorde något annat än rätt, det är det jag måste inse. Måste stoppa mig själv nu från att inte gå in i den där svarta dörren. Stanna där jag är och inte låta dig styra mina känslor också. Jag älskade dig, som vän. Du va en grym vän till mig. Förlåt, för att jag har krossat ditt hjärta och stämplade dig. Men jag var ärlig och de är väl bättre än att leka med dig och dina känslor? Som jag sa till dig, vänskapen varar längst. Nu ska vi få den att göra det också, att bevisa att allt kommer bli bra igen. Du har mig vid din sida fortfarande, du har inte förlorat mig som vän. Vi kan fortsätta, som vänner. Du & Jag. Vi glömmer allting nu, förlåt.. Gå vidare och hitta någon bättre. Du kommer klara dig, du kommer att komma längre än mig. Du är värd någon bättre, snälla lyssna på mig. ♥  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0